The final countdown...?

Ser man på.

De gamla pudelrockarna har dammat av sin gitarrer.

"Bag of bones", ypperligt passande namn dessutom.

Missar dem...tyvärr.

Synd...

En världslig sak.

Ja men det här var väl kul i alla fall!!

Grattis Loreen!!

Om någon är värd det, så är det hon.

Fick lite feeling av...

Julie Andrews häromdagen när jag besökte Schweiz.

Dock utan hemmasydda kläder av grönblommiga gardiner, 

men så "nära" snöiga alptoppar har jag aldrig varit (se bild 3).

Måste erkänna att jag blev lite blank i ögat.

Mäktigt att beskåda.

Nu låter det som jag varit ute på bergsbestigning, 

men icke, en citytrip till Zurich vart det.

Landets största och renaste? stad med fantastisk arkitektur, ostar

choklad och klockor.

Bra att veta...

..om Zurich:

De har dammsugare modell XXL, styrda av orangea män, 

som inte är nådiga mot skräpet och smutsen på  trottoarerna.

En uppsjö av klockor finnes här, 

de här är dessutom "matchmejkade" med ett passande  armband.

Varje uraffär av rang hade sitt eget klockspel...

MacGyver kit.

Uppe vid Lindenhof (stans utsiktsplats) spelade man schack på sin lunchrast.

Man slängde av sig sin kavaj, löste upp slipsen och gnuggade de grå.

Imponerande lyktstolpar, höga som kyrktornen Grossmunster.

Det mesta är dyrt i Schweiz. Mitt hotell var det dyraste men sunkigaste som jag 

någonsin bott på. Lite kul detalj var iaf att rummet hade en dörr som dolde

en kamin...

...som såg väl använd ut och med fräscha vedkubbar i.

Bara att tutta på vid behov.

Alla rummen hette nån rockstjärnas namn hur seriöst det nu är?

Jag hette detta under en hel natt...

Tycker nog faktiskt att vi är lite look-a-like.

På tal om look-a-like: Mumintrollets mamma Tove Janson

stod före mig i toakön. Säker på att det var hon fast hon

dog för 10 år sen.

Här har storleken betydelse...

Vet inte om de fick sålt så många av den här anrättningen.

Namnet + bilden, inte helt lyckat kanske?

Tyskan drämmer gärna till med sitt alldeles egna stavsätt ibland...

Gatumusikant spelar på plasthinkar med trumpinnar.

Toblerone har hottat upp sig sen sist.

Ja men tänk, 

ibland behövs ju inte Google translation.

Många kyrkor har det blivit på mina resor,

 men denna är ändå den blekaste av dem alla.

Schaufensterpuppe: endast 99 schweizerfranc.

Full utrustning till mina fjällkor.

Denna kvinnas fötter fångade mitt intresse.

Vad annars på fötterna, i ett land som detta?

Antikmarknad på Burkiplatz på lördagar. Då kan man passa på att

köpa begagnade peanger och andra operationsattiraljer.

Jodå, här ju Tina Turner.

Människ. verk. ha förkärl. t. förkortn.

Det hade jag med.

Och så  i skrivandes stund har den äntligen kommit både till 

Paris och Sverige.

Det är vi alla så värda. 

Njut så länge det går!

Portes Ouvertes de Belleville.

Belleville, 
ett område i Paris som är alldeles särskilt omsjunget, mytomspunnet och konstnärstätt. Just där slog sig ett 100-tal konstnärer samman och hade ÖppetHus i 4 dagar. Man går efter en speciell karta och ramlar in i ateljéer och bakgårdar som man bara kan drömma om. Visst var det mycket fin konst att beskåda men atmosfären och det organiserade kaoset i varje ateljé berörde minst lika mycket.

 Belleville ligger på en av få kullar i stan.

Eiffel, längst bak, ståtlig som alltid.

 Kommer man från en livligt trafikerad gata och går en trappa ner hamnar man i en idyllisk bymiljö, 

och hör knappt bilar.

 Här filmade Audery Tautou häromdagen.

Kyrkan heter en hel mening:

Eglise Notre Dame-de-la-croix de Ménilmontant.

 En ljuvlig bakgård med vinrakor i "taket".

 Utställning med järnskrot.

 Välkamoflerade bilar.

 Inne på en byggarbetsplats öppnade sig ett helt komplex av ateljéer.

 Vi tvekade att gå vidare inåt tills en man vrålade "Hitåt gott folk"

 Var mycket diskret med kameran för att inte reta upp konstnärerna 

när de skapar...

men kunde inte hålla mig ibland och la sedan benen på ryggen.

 Här är vi tillbaka ute på gården igen och nu började de rigga för ett dj-pass.

Stannade dock inte.

 Vidare till nästa grafittigata.

 Nu, efter tre timmar började hungern riva och slita.

Då är det bra att veta att fransmännen kan det där med crêpes.

 Mitt inne mellan höghusen finns det små pärlor som detta hus.

Kombi bostad/ateljé. Renoverades 2006 innan dess, ett ruckel.

Var bara tvungen att plåta detta.

Torkat clementinskal fasttejpat på ram.

Konst...

 Detta också...konst.

Vem har sagt att man ska förstå allting här i världen?

Här kommer det som tog mig mest.

4! innegårdar på raken med en gång genom varje hus.

Glömde bort att andas...

 Sånt här gör ju sig definitivt inte på kort men sista gården var

tropisk med palmer och bambus och

mycket annat....

Detta egna universum mitt i Paris hetta, ligger på 38 Rue de Belleville.

Ingången är en blå enkeldörr med portkod.

Har du tur är den öppen. 

Tveka då inte utan gå in lite diskret som bara du kan göra...

Så var det över för detta året.