torsdag 29 oktober 2009

En timeout i vardagen...

...blev det för några dagar. Som att komma till en annan planet där tempot var 10 % av vad man är van vid. Sån ljuvlig förmån att få komma till Fuengirola och träffa några riktiga godingar.

I en villa uppe på kullarna ovanför stan bor B med sin familj i ett kritvitt hus med gula detaljer samt med den obligatoriska poolen.
Dagar av sol, bad, promenader, snack och gemyt kryddat med fantastisk mat lagat av två stjärnkockar.
Den ene legitimerad på riktigt, den andra utnämnd av många med mig!




Utsikt från terassen. Här skulle jag ta ett nattadopp sista kvällen.
Det stod fullständigt klart redan från början.









Från husterassen var omgivningen som ny beroende på vilket tid på dygnet du stod och kontemplerade.





En morgon gick vi upp med solen. Sakral upplevelse!


Fast måste bekänna: Vi pallade ett par citroner...så, nu känns det lite bättre...




Villorna runtomkring var inte fy skam de heller.




Fuengirola med alla sina skandinaviska turister.







Så kom alltså sista kvällen då det skulle ske. Fick inte ner nån av de andra i plurret,
men publiken fanns på plats och poängbedömde?!
Ett NATTADOPP är fr o m nu ett måste för alla besökare till B o J.

Bara för kännedom, Jimpa!



Lite fler bilder från stranden, marknaden och bergsbyn Mijas Pueblo.



Åsnor och Paëlla.


Mijas Pueblo, sett i den rosa gryningen, på lite håll.

En supermysig liten stad en bra bit uppåt bergen.

Vi åkte upp ett gäng, strosade runt och intog, som sig bör, en god paella.







Utsikten från bergsbyn mot Fungeriola och havet längst bort.




Som vanligt gör det sig ej på bild. Lätt att glömma bort att andas om man så säger.



Små gränder med vita hus fanns det inte ont om...





Tjurfäktning gör sig bäst på tecknad film. Inte så här...


Vi nöjde oss med att titta på arenan utifrån.




Åka Burro-taxi (åsnetaxi) för 10 euro kunde man göra om man var hågad.

söndag 25 oktober 2009

Hasta mañana!

Skriver några rader innan kvällens morotssoppa är klar.
Har packat (i min sprillans nya resväska) för några dagar i Spanien.
Vädret säger typ 24 grader. Tackar, säger jag.
Ska bli så gott att få hälsa på den goda B och hennes familj!


Ytterligare något på Tipslistan: "Les quatre frères" i Belleville. En algerisk resturang med inhemska smarrigheter. En god vän, som är född i Algeriet, och jag åt som vi brukar; coucous med kokta grönsaker samt olika köttspett som man kan välja själv. Det blev lever, lamm, kalvhjärta (mumsich!), kalkon och mergez (nordafrikansk korv). Glöm inte att avsluta med glas mint-té.
http://www.les4freres.com/

Säger bara en sak: 2 månader till jul....

onsdag 21 oktober 2009

Mixerstaven rules!

Köpte en sådan häromdagen. (Min andra ligger ju nedpackad i en kartong i Skärvälla. Skulle ju endast stanna 1 år i Paris...)
Alltså: OJ vilket lyft för mina kvällsmenyer! Nu vankas det soppor för jämnan. Variationen är oändlig:
Broccoli, Morötter, Selleri, Squash, Potatis och inte minst Pumpa som i kväll.
Recept blir av underordnad betydelse (det är ju så man ska säga). Bara man har en fond av vatten, buljong och mjölk (eller grädde) kan man slänga i vadsomhelst och sen i med mixen bara.

Passa på och dutta i lite psylliumfrön också.
Googlade på dessa frön och hittade följande:

"Psylliumfrön har ett näringsvärde på (i princip) 0 Kcal per 100 gram! Det är så att psylliumfröet är omöjligt för magsyrorna att bryta ner och fröet förblir därför intakt igenom hela matsmältningsystemet. Fröt tar dock stor plats i magen (det sväller) och därför bidrar med ökad mättnad. Viktigt att nämna är att detta endast gäller hela psylliumfrön och inte krossade"


Det låter ju i alla fall bra. Visst gör det?
Vägde mig...tyvärr...hos en kompis i tisdags kväll och det goda humöret försvann...
Så hösten blir Sopp- och Smoothies-frenetisk kan jag nog säga på rak arm.

fredag 16 oktober 2009

Tacka vet jag franska bönder!

Läs länken nedan,

http://www.expressen.se/Nyheter/1.1745335/fransk-bondeprotest-vaxer-i-paris

Det är tag i de franska bönderna. Inte så tama som de svenska (i Bonde söker fru).
Här finns det potential när det gäller att vara handlingskraftig.
Häll ut 100 kärror jord på huvudgatan framför Stadshuset i Poitiers eller bränn höbalar och däck på självaste Champs-Elysée (hade varit en syn att se) om man inte är nöjd med regeringens jordbrukspolitik.
För några veckor sen hällde de ut tusentals liter mjölk på gator och åkrar runt om i landet...
Påhittiga är dem i alla fall.
Nu ska jag ut i Pariskvällen och lära en kollega hur man gör när man tvättar i en tvättomat. E ju expert på det vetjà!
Sen avslutar vi tvättandet med lite god middag på nån trevlig restaurang.
Bonne soirée!

torsdag 15 oktober 2009

Livet/Döden.

Igår eftermiddag avled, Elisabet, en kvinna jag känner. Hon kämpade med cancer sedan 7 år tillbaka och slutade aldrig engagera sig i sin omgivning även om hon hade väldigt tuffa perioder.
Målade hon om hemma tog det bara lite längre tid. Hon satte sig bara lite oftare för att vila. Glad och passionerad var hon i det hon gjorde. En Gudstro bar henne och det utstrålade hon.
Mina tankar går främst till hennes 2 barn; A och J.

Tankar om hur mycket man tar för givet är också något som bubblar inom mig.
"Att sätta värde på" är en formel som jag vill leva ut ännu mer på olika sätt.
Föräldrar, syskon, vänner, jobb mm. Jag kallar det för välsignelser i mitt liv.
Så snåla inte med uppmuntran, ett leende eller en hand som hjälper så där oväntat.
Livet är alldeles för kort för att bara skåda sin egen navel...
Så LEV!


En Josh Groban-låt som är klart värd att lyssna på.


tisdag 13 oktober 2009

Värdelöst vetande.

Det är trots allt lite kul vilken info man kan få ut på sin blogg.
Via besöksräknaren kan man se att svenska besökare ligger i topp med 61,72% därefter franska med 30,47%. Vidare finns besökare från USA, Spanien, Finland, Storbritannien, Tyskland, Brasilien, Norge, Portugal, Argentina, Israel, Australien och Venezuela. Finns också en "Unknown" som representerar 4%. Det kittlar lite att inte veta....
Några länder har bara 1 eller 2 besök. Att surfa fel kan ju hända den bäste!!

Men, hallåååå, kan denne/denna unknown träda fram? S'il vous plaît, Please, Bitte, Por favor, Ole hyvä, Prego!! Allt för att stilla min nyfikenhet.

måndag 12 oktober 2009

An, auf ,hinter, in, neben, über...

Så har man då varit in Das Bundesrepubik Deuchland.
Hamburg, lite mer exakt.
En arbetsresa med inslag av trevlig förströelse.
Det sistnämnda känns som lite mer av allmänintresse:

Gick en gudiad tur med Nattvakten, en "hamburgare" som talade norska uppblandat med svenska. Det gällde alltså att spänna öronen för att hänga med. Efter en tur i hamnen....


... drog vi upp till Reeperbahn. Gick med kluvna känslor pga allt man såg... Det bästa var i alla fall att gå i Beatles fotspår.


Här begyyynte gutterna och spielte innan de nådde ut i den storrrre publikuuum.

Guiden skorrrade på riktig Berrrgenserdialekt.


Till sist tog han oss med in i en mörk gränd, in på en bar, nedför en trappa och där var plötsligt en av de kändaste boxningsringar i Tyskland.

Både Muhammed Ali o Mike Tyson hade gått några ronder här.

Visst påminner det om Paulo Roberto till vänster?





Väggarna var tapetserade med afficher, bl a den här!














Fischmarkt.

Jag måste tillstå att under min lilla tour i Tyskland har jag fått många nyttiga knäppar på näsan.
Fördomar ang mat, standard mm har helt kommit på skam.
Tyskarna är überrenliga, übermiljötänkande samt inte alls dumma på att laga mat.
De är även übereffektiva i säkerhetskontrollen på Flügplatsen. Har nog aldrig blivit så kroppsvisiterad. Av med stövlarna och känna mellan tårna samt gräva i min håruppsättning, plus känna på alla kurvor...

Minne för livet är dock besöket nere på Fischmarkt vid hamnen. Här pågår varje söndagsmorgon från typ 06.00 en fisk/mat/blomster -marknad/auktion. Knallarna vrålade ut sina priser och folk låg dubbla av skratt. Jag o K drog ner i dimman runt 6.30. Där var det redan gott om folk. Vanligt folk, barnfamiljer, turister men också en del festprissar som varit ute hela natten uppe vid Reeperbahn och som avslutade sin runda i en jättehall där mat o öl flödade. Kl 7 på morgon! Vi började dock endast med en kaffe med chokladsmak. När vi betalt 3,50 euro ,stod vi med varsin HALVLITER kaffe i näven!!
En superfräch räkfralla hanns också med. Sen bar det hem till hotellet för....frukost!


Bilder o klipp finns om man är hugad!




tisdag 6 oktober 2009

Bonne nuit.


Dagen har det varit en ganska lång och intensiv. Men går nu och knyter mig med vissheten om att Paris stad uppkallat en gata efter mi....min namne.
Det känns liksom lite hemma ändå, att se skylten...

söndag 4 oktober 2009

Åter till Champagne.



Vare sig man besöker ett litet familjärt champagnehus, där det känns som man sitter i familjens vardagsrum och smuttar på deras skörd eller ett megaställe där man åker hiss 30 m under marken. Hoppar på ett minitåg, drivet på laser, igenom ett virrvarr av gångar (som f.ö. tog 6 år att gräva) så slår mig alltid samma sak: Vilken passion som driver människan, som jobbar med detta. Stoltheten går heller inte att miste på.

Till sist stannade vi till i Reims och besökte katedralen. M Chagall har ju varit med även där på ett hörn. Fast tycker nog att operakupolen är strået vassare.
Gammalt möter nytt. Katedralen speglar sig i Stadsbibliotekets fasad.




Som vanligt när man närmar sig Paris fastnar man i köer och får bl a ta del av lite action i form av hur andra tar sig framåt genom slalomliknande omkörning i 3 filer.
Tror hela tiden att man sett det värsta men det kommer alltid värre...


Fullmånen följde oss.

torsdag 1 oktober 2009

När jag blir gammal....





Någon gång i livet, troligtvis på min ålderdom, om jag får nåden att leva så länge, ska jag skriva en avhandling om METRO-BETEENDE-VETENSKAP.

Metro (tunnelbanan här i Paris) är ojämförelsevis det smidigaste och snabbaste sättet att ta sig fram här i stan. Det är bäst att säga det först så att ingen missuppfattar min kommande reflexion. Det är ju mer visuellt att åka buss eller taxi (som faktiskt är billigare än i Swe). Det finns spårvagn också men dessa linjer går i utkanterna av stan.
Men åter till allas våran hatkärlek: metron, där en hel del situationer kan uppstå.

Just det faktum att du ställs tillsammans med så många människor som du ej känner och det kan vara riktigt, och då menar jag riktigt, tätt ibland. Man känner av lukter och odörer rätt tydlig kan man säga. Du kan finna dig själv stå med näsan i någons navel, pannan i någons armhåla eller varför inte som i morse; din lugg liggande på grannens tidningssida.
Du har det klart lättare om du är över medellängd alltså.

Under avdelning "Metro med Tillbehör" finns också en del att notera. Män, ja det är ofta män som kommer in i en välfylld vagn med paraplyet horisontellt. HORISONTELLT. Onödigt att utveckla scenariot ytterligare.

Människor med ryggsäck är också ett fenomen. De har liksom inte förstått att de har större omfång än vanligt och rör sig därefter. Därför får man ofta ryggsäcksknuffar. Kunde inte hålla mig häromsistens utan "låste" en kille. Han svängde konstant runt på kroppen och därtill sin säck. När han sen ställde sig jämte mig mot en vägg, tryckte jag upp axeln och låste ryggsäcken mot väggen. Sen rörde han inte en fena. Även om han försökte. Ja, jag vet...borde inte...men man är inte mer än människa.

Finns fler exempel och man upphör aldrig att förundras över människors beteenden eller snarare icke-beteenden.
Därmed inte sagt att man själv är oklanderlig....se ovan....hrrrm.

Som ny i stan, var blicken alltid vaken och man "scannade" av folket som satt runtomkring dig. På morgontåget sitter folk mest och sover, stirrar framför sig eller läser en bok/tidning. Nu, efter drygt 2 år gör man likadant, försöker liksom stänga ute alla synintryck (speciellt på morgonen). Är det stan som gör en sån?

Likadant är det med människor som rusar/skenar nerför trappan för att hinna kasta sig på ett tåg, som för övrigt redan är överfullt (men who cares?!)allt för att tjäna 2 minuter som man annars hade fått vänta tills nästa tåg kommer. Dessa betraktade jag med en lätt skakning på huvudet men nu....nu är jag nästan likadan. Inte för att jag hoppar över kroppar för att komma fram men det händer att jag springer och är lite nöjd för att man hann med.....Är det stan som gör en sån?

Intressant värld är det i alla fall, där under jorden.


Fortsättning följer.....kanhända.