måndag 30 november 2009

Skratta inte.....

När man i den 7 gradiga regnet utan paraply står beredd att plåta Sveriges nästa drottning är det ju som upplagt för att ställa in kameran på fel inställning....


...just vad som händer när Kronsprinsessan Viktoria, Ambassadör Gunnar Lund samt Paris vice Borgmästare ska till att tända de två ståtliga granar som Sverige skänkt till Paris stad för att vi varit EU:s ordförande de senaste 6 månaderna. (Jorå, det är Notre Dame man ser i bakgrunden.) Så här håller Vickan tal i 2 min, lagom suddig. Kan upplysa om att hon bar en väldig lila kappa med gnistrande örhänge samt håret i knut. Hon kunde ha fått lite mera puder på sig. Glänste lika mycket som undertecknad brukar göra...
Nu slog det mig: Om jag kunde sälja denna inside information till Svensk Damtidning?
Vad skulle det gå loss på, kan undra? Näe, jag håller hårt på hederskodexen: "What happens in Paris, stays in Paris."


Här är hon (eller är det Heybaberiba-Peter Magnusson??!) i mitten av alla herrar samt SÄPO-grabs. Deras uppsyn vill man inte möta i en mörk gränd.



När de tryckt på strömmen till de båda granarna kom Svenska Kyrkans kör och lussade.
Fick faktiskt lite julstämning. V är här framme och tackar. Kan även upplysa om att hon käckt sjöng med i sången Staffan Stalledräng. Ouff, känner att jag sitter på dynamitinfo!
Ringde gode bror och annonserade mitt senaste bidrag i vår Känn-igen-dis-tävling.
Han gladdes med mig........sa han iaf....
Tycker själv att jag vunnit 2009års tävling men sen tillade han hotfullt: -Året är inte slut än.
Jag säger bara: -Så säger den som känner sig besegrad. Punkt.



;-) Kan tillägga att hon senare kom ut och sa att hon ville ställa upp på ett foto enbart för den stackare som schablat till det med kameran tidigare under ceremonin. Det var ju vänligt, hon tänker då på alla. Länge leve monarkin.

fredag 27 november 2009

Konsten anfaller.

I afton stod det Vernissage på programmet. En utställning som anspelade på den ,vid det här laget, rätt uttjatade Svininflu. (På "redigt" heter den ju H1NA)En väns vän som är textilkonstnär deltog med 3 skelett i tyg. En svart, en vit och en rosa med röda blommor. Allt sytt för hand. Det ska ju vara lite sport i det hela.


En annan hade fått för sig att skriva olika artiklar i FN:s deklaration av mänskliga rättigheter...på gamla kökshanddukar.
Utan att lägga någon värdering i det jag ser, blir man förbluffad av vad människor kan komma på att göra. Det är ganska långt ifrån min egen vardag. Det är väl därför det är så galet intressant att gå på sånt här.
Känner mig en aning mer kulturellt bildad när man lägger huvet på kudden.


Här är konstnären M själv, kamoflerad av blommorna vi gav henne.
Hon ville vara lite ikognito.
Hade en sån cool jacka för övrigt.




Möts av denna syn när jag kommer hem till MINA kvarter.
Blir lite varm i hjärtat.
ÖNSKAR DIG EN VARM OCH GOD 1:A ADVENT!
Är lite avis på er som får stämma in i Gå Sion din konung att möta, Hosianna och Bereden väg...!
Sätt värde på det!

onsdag 25 november 2009

One man show.

Var på teater i afton. "Hur bli en parisare på 1 timme?"
Vi fick oss mycket effektiv och värdefull info. Hur man kommer fram snabbare i en folksamling, vilken fläck på golvet du stirrar på när du kommit på metron, vilket ljud som parisarna använder mest (:Pfffffff), hur du kan säga oh la la på x antal olika sätt samt att anlägga diverse ansiktsuttryck som är expressiva nog i denna stad.
Allt detta skedde helt på engelska inkl. fransk brytning. Är själv mycket svag för detta.
Faller som en fura. Olivier Giraud hette han, killen.
Rekommenderas.

GRATTIS....



...Molla lella på bemärkelsedagen!


Må du länge leva och frodas!!
Je t'aime.
Puss!

tisdag 24 november 2009

Tungt citat.

Apropå ganska många saker:

"Inget här i världen är så rättvist fördelat som förståndet.
Alla tror att de har fått tillräckligt. "

Citat: Jacques Tati

onsdag 18 november 2009

Invation.

Stan är belägrad av galna grönklädda irländare (alla snackar som Ronan Keating). De trodde de kunde bjuda La France motstånd när det gäller VM-kvalet men icke. De blåa fick oavgjort och det räckte till en biljett till Sydafrika 2010. Men glada var de iaf... tidigare i kväll. Fantastiskt hur sån glädje smittar på oss andra runtomkring.


Likaså gäller alla algerier som just nu är ute på gator, kör runt i bilar, tutar och lever om i tunnelbanan. De vann över Egypten i kväll. Så även om höstkvällen är kall,blåsig o kulen, är det rena karnevalstämningen på stan!
Vem vill gå och lägga sig då...frågar jag mig retoriskt.

Själv var jag på teater. Inte fullt så speedat men ack så komiskt!


P.S Sjaletten kunde jag lyckligtvis lämna hemma.

Elisabeth Höglund look-a-like.

Tadaaa!
Hemkommen med en ny look efter att ha varit hos en frisör eller snarare: skulptör. Tyckte att hans salong så ganska cool ut och han själv likaså.
Han började med att säga : -Je vous écoute. Alltså, han var idel öra. När jag började förklara hur jag ville ha det smackade han med tungan och sa att det gick då rakt inte för sig.
Man måste tänka på harmonin, luggen ska INTE klippas kortare, propotionerna är mycket viktiga. Jag blev då lite matt och försökte mig på en kompromiss. Men....
Han formligen mejslade fram något...annorlunda. Det enda han frågade var om jag var högerhänt.
Oui, sa jag och vips hade han bytt sida på min bena som jag haft sedan jag var ung scout.
Därefter skulle jag sitta med huvudet mellan knäna en bra stund för att han skulle föna och krama i gojs håret.

-Kom tillbaka om ytterligare 2-3 mån. Då kan jag göra något fabulöst med ert hår. Detta var bara en liten försmak, madame.
Försmak, yeah right. Merci et au revoir.

Elisabeth Höglunds hår raknar i jämförelse med denna skapelse.
54 euro fattigare smög jag sen hem mellan husväggarna.
Ikväll ska jag både på middag och teater.
Få se om jag kan platta till barret något. Annars är det sjalett som gäller.
I morgon ska jag ta tillbaka herraväldet över mitt hår. Benan till HÖGER.

söndag 15 november 2009

I morgon...

..mina vänner, i morgon öppnar Sushirestaurangen jämte min port!
Ska bli ett sant nöje! Får nog inte mycket sömn i natt är jag rädd.

torsdag 12 november 2009

Lassies vänner.


För några år sedan fanns längst bak på Expressen en spalt där man kunde berätta om man "kände" några känn-igen-disar. Lassies vänner hette den.

Nu känner jag starkt att den spalten borde återupplivas.
Har nämligen varit bland plymer, fjädrar, nätstrumpor och lite naket på LIDO på Champs-Elysée. Där känner jag alltså kusinerna till Primadonnan av hela spektaklet samt hennes barns f.d. fröknar. Skulle inte den platsa så säg??!

Fick passa på att plåta när vi var på ingång, innan det hela började, för sen var det förbjudet och jag är en sån som följer reglerna.

måndag 9 november 2009

Sorry....

Var uppe på Montmatre i går kväll och åt en crêpes. Inte osedvanligt god men helt ok. Det som var osedvanligt var dock interiören. Se och häpna. Hela stället var övertäckt med lappar, foton, teckningar, kvitton mm. Och inte minst Jacques Brel. Och A-K om du läser detta: hans yngre bror, Kjell Brel, syntes inte till...
Ligger på Rue Norvins nära Place du Tetre, kommer ej ihåg namnet. Sorry.





Tjofadderuttanlej!

Kan man glädja sig åt litet har man mycket att vara glad över!! Japp, det är då i sanning SANT!!
Tro't eller ej men i helgen målades fasaden, på lokalen jämte min port, om till grått. Har följt projektet med stor frenesi och i går kväll....
En hög med rosa bokstäver som låg på trottoaren.
När jag kom tillbaka från en god crêpes på Montmatre, vad skådade då mitt norra öga:

Voilà, sprillans nytt! T:et och S:et hade inte ens torkat utan fick stöttas upp med lite tejp.
Tror inte det behövs nån översättning.


Invändigt ser det fortfarande ut som hejkomohjälp men jag lär räkna dagarna till invigningen.
Då blir det till att hänga på låset. Jag menar allvar. Jag är alltid seriös när det gäller SUSHI. Det skojar man inte om.

söndag 8 november 2009

Luxemburg TuroRetur.

Hade ingen större uppfattning om Luxemburg innan jag satte mitt fot i landet.
Jo, jag visste att de lyckats riktigt bra i Eurovisionsfestivalen (1:a 4 ggr) och att de har en hel del banker.
Men nu vet jag lite mer. Att de har wienenerbröd som är misstänkt lika de svenska? och man äter dessa med kniv o gaffel.





.
Huvudstaden ligger på olika platåer med djupa flodraviner runt om.
Maffigt i sin höstskrud


Drygt 86 000 pers bor i stan och ca 1000 svenskar bor i landet. Gick f.ö förbi Svenska och Finska ambassaden som var sambo på en liten sidogata.


Posering är viktig.
Vinterjackan åkte på för första gången.




Litet land men stora ostar.


Middagen bestod av Hare med hederlig potatis o rotfrukter.
Efter det tog vi oss i regnet till stationen.
I kassen hade jag ett par nyinskaffade stövlar. Såå snygga om jag får säga det själv!
Paris-Luxemburg 2 tim med TGV. Fantastico helt enkelt.

måndag 2 november 2009

Inbillning?!

Kvällen har bestått av bara tråkiga saker som jag är specialist på att skjuta upp...Ska inte tynga dig med att räkna upp dem.
Men mitt i allt det sura finns tre trevliga S: min Sellerisoppa, Spotify (som är ruggigt bra att ha. Skaffa det på bumsen!) och en inbilllad Sushirestaurang som kanske öppnar precis jämte min port!
Det låg nämligen en bar där som slog igen efter typ 6 mån. Och idag gick jag förbi, med tråkigt tunga matkassar, och då var dörren öppen. En liten asiatisk man med röd keps flög runt därinne och fejade. TÄNK OM! Tänk om de öppnar en lite mysig sushiresto med banor där maten åker runt mellan borden och du bara kan ta en tallrik som behagar dig. TÄNK! Vilken maxad lycka! Matkassarna blev plötsligt lite lättare och ett fånigt leende spred sig i ansiktet.
Jag hjulade hemåt i blåsiga höstkvällen.

söndag 1 november 2009

Att fota lite HÖST.

Häromdagen sprang man o letade efter solen (leta ,var väl att ta i!) och idag hoppar man mellan vattenpussarna. Ljuften är ljum men regnet öster ner med jämna mellanrum. Slinker då in på Paris äldsta inomhusmarknad i Maraiskvarteren. Även Marais gulröda löv blir plåtade när regnet behagar hålla uppe.

Textfärg