Igår eftermiddag avled, Elisabet, en kvinna jag känner. Hon kämpade med cancer sedan 7 år tillbaka och slutade aldrig engagera sig i sin omgivning även om hon hade väldigt tuffa perioder.
Målade hon om hemma tog det bara lite längre tid. Hon satte sig bara lite oftare för att vila. Glad och passionerad var hon i det hon gjorde. En Gudstro bar henne och det utstrålade hon.
Mina tankar går främst till hennes 2 barn; A och J.
Tankar om hur mycket man tar för givet är också något som bubblar inom mig.
"Att sätta värde på" är en formel som jag vill leva ut ännu mer på olika sätt.
Föräldrar, syskon, vänner, jobb mm. Jag kallar det för välsignelser i mitt liv.
Så snåla inte med uppmuntran, ett leende eller en hand som hjälper så där oväntat.
Livet är alldeles för kort för att bara skåda sin egen navel...
Så LEV!
En Josh Groban-låt som är klart värd att lyssna på.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar