En helt vanlig måndag!

Jag tvättar på en "Tvättomat" några stenkast från min lägenhet. En del utropade förtjust och tyckte att det var såå romantiskt när de fick höra att jag skulle börja nyttja denna inrättning!

Men tyvärr är inte verkligheten lika spännande som för Rachel och Ross i "Vänner" (och tonvis med andra "tvättomat-romans-filmer") ......fast hoppas gör jag ju fortfarande!!!!

Man säger alltid Bonjour/Bonsoir när man kommer och typ Bon Soirée när man går. Ofta hamnar jag med folk som pratar högt för sig själva, sitter och läser i väntan på att tvätten tumlas, eller som häromsistens två kvinnor som börjat gräla! När jag kom in uppfattade jag så mycket som att de beskyllde varandra för dålig barnuppfostran (båda hade ett barn med sig). Den ena gav sig inte utan fortsatte högljutt sin klagan. Den andra satte då sina fingrar i öronen och började......sjunga, högre och högre! Det är vid sådana tillfällen som man ser sig över axeln för att se om man inte är med i Dolda kameran!!!! Jag är fortfarande inte helt övertygad.....

Det där med att belöna sig själv är alltför underskattat! Visst måste man sätta guldkant på tillvaron en helt vanlig måndag! Första dagen på jobbet efter några dagars halsfluss och efter att ha tvättat hela kvällen, då sitter det inte fel med lite Sushi!! Mmmmmmmmmmm, sushi, dé é livet dé se!

Kan föresten säga att vi kände vår i luften i förmiddags, +10 grader, inte illa när vi hade närmare -10 för några dagar sen!

Bisous

Helen