Dala-fenomen.

Några udda Dala-grejer som kan vara värt att omnämna:

På resan dit blev vi stående i Mjölby. En snubbe vägrade gå av tåget och när han väl gjorde detta började han springa på spåret tills polisen sprang ikapp. Duktigt jobbat.

Alltså något udda tilltag och med resultatet att jag och några till missade våra anslutningståg i Linköping. Istället fick man snällt följa med X2000-tåget till Sthlm och byta ut biljetterna till en senare tur. Fick 150 spänn som plåster på såren, i matkuponger, så den kulinariska biten fattades inte. De va ju bra (för er som känner mig och mina något täta matvanor...)

Kom fram till Falun 2 timmar för sent. Inte så illa iaf. Min kompis var inte för lack och dessutom gassade solen alldeles väldigt gott.

Framme i Mora börjar man helt plötsligt åka skidor med passgång...

Turistbyrån hade ställt ut skidor, stavar samt nummerlapp. Bara att snällt ta på sig och känna in känslan. Endast kranskullan saknades. Kanske man kan söka sommarjobb som det nästa år?

Dalmasarna litar på varandra. Fint.

Bäst-före-datumet har väl passerats på såna här, men vacker är den.

Får det lov att va en stolpvärmare?

Hemstickat på lyktstolparna i Sunborn.

Vid Sollerön varnades det för dessa. Tyvärr fick vi ej se några live.