Dagens gåta.

Här går jag och får den finaste choklad man kan tänka sig. 

Från Dublin av alla ställen. 

Med irish-coffesmak och annat, jag vet inte vad.

Fint som snus är det.

Och...så denna deprimerande syn!

 Och jag som ska ha gäster på fredag kväll.
Det hade varit alldeles ypperligt för dem att få smaka.

Och nu hånler asken åt mig och gapar nästan tom. 

Fattar. Inte. Nåt.

Jag tror att jag byta lås på lägenheten. Det här håller ju inte.

Finns ju en del, har man hört, som äter i sömnen. Men nej, så kan det inte vara....?

PS.

Påtänkt senare:

Skulle tro att jag snarare har min fars gener. Han har i alla falla molla som gömmer undan för honom.

Jag har ingen som gömmer choklad åt mig. Så, synd om mig...är det. För att inte tala om mina gäster.