Har varit på en osedvanligt dålig bio. Du behöver ej anstränga dig att se "Bienvenue à bord". Behållningen är Franck Dubosc, hans miner och blickar.
Väl ute på trottoaren går jag rakt i famnen på Lasse Lindbom, han med låten "Tänd ett ljus och låt det brinna" om du nu skulle se ut som ett frågetecken. Jag lyssnade en del på honom när han sjöng på Marie Fredikssons skiva "Den sjunde vågen" på 80-talet. Japp, så gammal är jag. Bra är den iaf.
Hur som helst, jag fann mig inte alls utan gled bara förbi med halvöppen mun och kisande bio-skumögda ögon...
1 kommentar:
Oj, att du kände igen honom fortfarande! Han måste väl ha åldrats en hel del sen man såg honom i medierna...? Här peppar vi varann att våga gå fram och säga något den gång man eventuellt skulle se någon känd person man skulle vilja säga något till. Undrar om det hjälper... Halvöppen mun och att inte finna sig låter som det mest troliga scenariot man kan vänta sig i en dylik situation :)
Skicka en kommentar