I Paris kan man bli utsatt för fara på flera sätt. Då tänker jag ej främst på vandaler, huliganer och andra orosmoment utan tex bilar som backar i full fart på en enkelriktad gata.
Du blir snabbt lite slarvig och tittar ofta endast åt ett håll när du ska över nåt enkelriktat,
men
den lätte går inte. Bilar kan visst komma från båda håll men då i något som liknar en film som snabbspolas bakåt.
I dag fick jag mig en ny upplevelse.
Kommer in i en tygaffär och får en maffig tygrulle skickad i luften precis framför snoken på mig.
Det är en expedit som tydligen arbetar på detta lilla sätt.
Inget "pardon" eller ens en urskuldande blick. Nähäädå.
Såg löpet framför mig: "Ung kvinna nära att halshuggas av en torpedliknande tygrulle." (Det där med "ung" kanske var att ta i...)
Mitt liv hann iaf passera revy innan jag på darriga ben kunde stega in i butiken.
Fast jag köpte inget. HA, där fick de!
Hur gör man då för att döva en liknande chock?
Ja, inte är det kalla omslag eller gurkskivor på ögonen och sånt tjafs.
Nej, man går beslutsamt till närmaste boulangeri och köper en äkta hederlig fransk äppelkaka.
Med äppelmos, mycket kanel och supertunna äppelskivor överst ska de va.
Den lugnar och lenar och lägger sig som bomull kring det stackars hjärtat.
Sen somnar man utan mardrömmar om flygande tyg-torpeder.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar