måndag 21 september 2009

Doft och känsla.

Ibland undrar folk: Vad är bäst med Paris?

Faktum är att Paris är så mångfacetterat men till stor del, är stan doft och känsla.

För att i all enkelhet ta några exempel:


* Doften i metron. Kan ej beskrivas, måste inhaleras!

* Upplevelsen av att trycka en varm baguette mot bringan, en mörk afton, på väg till en middagsbjudning.

* Doften av kummin och koriander som ligger tung när jag kommer in mitt trapphus.

* Gå förbi ett boulangeri en tidig morgon och känna bröddoften sippra ut.

* Stå tätt tryckt intill någon vitlöksälskande person på en överfull metro. Kan faktiskt vara rikigt charmigt om man är på det humöret!

* Att sitta i en lagom instängd och kvav teatersalong med knallröd klädsel och bladguld på balkongerna.

* Sitta på trapporna framför Sacre Coeur en ljum vårkväll och lyssna på jammande musikanter.

* Köpa en varm falafel i Marais.

* Den fuktiga ångan från nyskurade trottoarer.

* Sitta på en uterestaurang och lyssna till en ensam klarinett.

* Möta en jude med sin kippa, en muslimsk kvinna med slöja och en indisk sik med sin gula turban på en och samma trottoar.

Skulle kunna rapa upp åtskilligt mer men det får räcka för i kväll!


Något negativt?
Skulle i så fall vara hundbajset man steppar runt i. Tur att det inte är modernt med djupa mönster under skorna som på 90-talet kan jag säga...

Go afton.

Inga kommentarer: