Det började bra i metron dit. Knökafullt med skrikande kvinnor som vrålade för att de inte kom av snabbt nog, samt hundar och barnvagnar om vart annat.
En hund lade sig precis bakom mig. Försökte snyggt parera detta. Efter ett tag kände jag hur det nafsade på mina klackar. Jodå, mycket rikigt, hundeländet gillade tydligen högklackat också. Nervöst sneglade jag på ägarinnan men hon skrattade bara förtjust. Hon tyckte säkert det var för charmigt.
Kunde inte flytta mer pga trängseln. Sekunderna senare började hunden....slicka! på mina hälar.
Japp, nu hugger han snart och jag får för första gången användning för min sjukförsäkring.
Men han nöjde sig med denna sysselsättning.
Alltså med snyslickade hälar stolpade jag in på mina höga klackar (är fortfarande inte helt hemma i dessa fotbeklädnader)i kyrkan och sjönk ner på en stol tillsammans med mina väntande vänner.
Det var två i min hemgrupp gick åstad för att gifta sig. Fint o trevligt på alla sätt och det bästa av allt: Carl Bildts look-a-like gick omkring och plåtade!
Finns för övrigt ganska många look-a-like här i stan.
Häromdagen såg jag både Ernst Kirchsteiger och Kristina Lugn på ett bräde!
Sista checkning ute på gatan. Brudgummen kom först in med sin mamma, därefter bruden i sällskap med sin bror. Varianterna är många.
Brudparet sitter ofta under ceremonin, den är ganska lång.
Vår kyrka är väldigt pittoreskt och över 100 år gammal. Det är ca 10 m högt till tak. Dieu est amour= Gud är kärlek.
Tilläggas bör att jag inte på något sätt är hundovän. men håller mig på min kant när det gäller okända hundar...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar