Sedan i kväll står jag alltså, med båda fötterna i den smålandska myllan.
Resan gick utan missöden denna gång.
På Charles de Gaulle:
Trodde först att detta var det bortgjorda franska fotbollslandslaget men vid närmare titt fanns ju en gammal bekant med.
Jag låter mitt öga vaka över er....men grabbarna i Frankfurt gjorde sitt bästa.
Precis som dimman i Lützern. Dessa bunkrar var inte få.
För en gång skull funkade rullbandet, vilket det aldrig brukar göra när man
ska baxa sig fram genom så vida pass långa gångar.
Observera att man inte ser änden.
Och så ÄNTLIGEN hemma! MED bagaget i behåll dessutom.
Har inte hänt på ett helt år.
2 kommentarer:
Haa haa. Jag gillar din kappsacks overvakning! For rolig! :-) Men jag vet hur det kanns nar man inte far sin vaska, dar star man helt snopen och ser andras vaskor rulla runt, runt, runt och inte kommer ens egen fast hyr man an star och vantar... Hande mej pa Arlanda lite over en vecka sedan... Hmm kanske jag tar och gor samma sak som dej nar jag flyger nasta gang om nagra veckor :-)Hur kommer det sej forresten att du flog via Frankfurt?? Ha en trevlig semester!
Kram,
Susanna
Åh, vet precis! Har hänt mig 2! ggr förra året! Så nu var jag på hugget!!Åkte m Lufthansa, därav stoppet i Frankfurt. Åker du t Suomi i sommar?
Kram/Helen
Skicka en kommentar